peachesandpearl

Tiden de går fort nu inte pga. av Julen(jag hatar julen) utan för jag har gjort fruktansvärt mycket iallafall jämfört med mina vanliga dagar här i Sverige, som går ut på att sova så mycket som möjligt för att slippa vänta så mycket som möjligt efter helgen.

I fredags begav jag mig iväg till E-tuna för att träffa Poseidon, vi åkte till hans jobb Café Sylvia där vi stannade för två öl eftersom ingen av oss två var kapabla till mer dricka efter vår förfest på två(eller kapabla är vi alltid vi tänkte mest på vår omgivnings skull). Vi tar bussen hem och helt plötsligt härjar Poseidon av bussen lägger sig på marken och säger att han inte har en aning om var vi är. Nehe, inte jag heller in the middle of E-tuna(där jag har varit en gång på Zoo som tio-åring). Då kommer två killar halv joggande över vägen till vår undsättning, Poseidon försöker sitta upp så dem inte tror att vi är helt bortomflötet och jag sätter mig på marken av någon anledning. Det enda vi säger till dem stackars killarna som tror vi behöver professionell hjälp att allt är lugnt.(upprepande gånger). Senare lyckas vi få tag på en taxi, dagen efter berättar Poseidon om sina katter där frun i förhållandet är en stackars förtyckt kvinna. Då håller jag en kvinnokurs för katten, och tro mig hon blev lite starkare och tuffare efter min kvinnokurs för katter.

Och idag var Pearls första dag i arbetslivet sen hemkomsten och det går egentligen ut på att ljuga. Imorgon är det en av dem tråkigaste dagarna på året, Julafton det är så överskattat och tråkigt och om jag får som jag vill blir det de sisat på länge... Pearl

English

Time is running by, not because of the Christmas time (I hate Christmas) because I been doing so much. Otherwise it is all about sleep as much as I can so the weekend's will come as fast as possible.

The other day I headed off to Poseidon's little town, we had two pints of lager at his work because we couldn't drink anymore, after our pre-drinking at his house (of course we could we were just concern of the people in our surroundings). We took the bus home but suddenly out of nowhere Poseidon rush out of the bus and lay down on the ground and told me he had no idea where we were, me either. I'm in the middle of E-tuna (I been there once at the Zoo when I was ten). Then two guys came for our rescue (they really thought we needed help) and the only thing we were able to say was: we are fine, we are fine. They thought we needed professional help. Somehow we got a cab home and the day after I held a course for oppressed woman for Poseidon's cat. She is a week little cat and I did my best to make her voiced heard.

And today it was Pearl's first day at work since she came back. Tomorrow it is the most boring day of the year and hopefully the last Christmas in years...Pearl